Livet enligt Kim

Tisdagen rullade på så fint så fint. Fick sluta tidigare från retoriken idag men jag, Mickis och Heinrich var retards så vi fick stanna kvar ett tag. Vi hade nämligen inte hållit våra instruerande tal. Anyway, när jag kom hem visade det sig att farmis och farfis var på besök och ni vet väl vad det innebär? Tårta! Diana kommer bli såå avundsjuk.

Ey, vet ni vad? Min ångest dämpats lite vilket betyder att jag är en happi gurl. Däremot påpekade Kotten att mitt hjärta slog jäkligt fort. Och imponerande nog hörde han det när han som vanligt skulle kramas. Sicken talang! Men bad news för mig eftersom det betyder att min hjärtklappning fortfarande är kvar. Nedrans!