Livet enligt Kim

Okej, föregående inlägg var typ inte alls vad jag tänkte skriva. Det var bara en tillfällig tankemiss som letade sig ut på tangentbordet. Det jag tänkte på var mycket mer seriöst men jag ska nog inte skriva så mycket på bloggen. Ni vet väl att det finns män i vita rockar som kan komma och hämta er om ni skriver för mycket? Icke bra det! Kort sagt: Jak er icke en klad hest. Ni borde inte vara det heller. Det finns liksom ingen anledning till att verenda kotte ska springa runt och vara sådär Ebba von Sydow käcka hela tiden. Eller shit, det kanske är så man borde vara? Men neeej för jag är stressad och har ångest 24/7. Det är väl delvis skolans fel för i början av hösten befann jag mig faktiskt i ett tillstånd som kan tolkas som hyfsat men det sket sig totalt efter ett tag. Inte blir det bättre av att rektorn malde på i sitt tal om att man absoluuut inte fick plugga på lovet men fuck you! Horjävel. Jag har faktiskt inte pluggat ett dugg och ändå är mitt blodtryck förjävla högt och vad beror det på? Min jävla fucking skit ångest! Jag lovar att jag ska lista alla orsaker till detta någon gång i en nära framtiden. Typ i helgen. Hela situationen blir ju inte bättre av mitt obefogade hat för mina medmänniskor. Jag känner för närvarande en intensiv avsky mot alla de personer som jag brukar umgås med och jag kan banne mig inte hjälpa det.

Som alltid så ska ni inte ta åt er ett dugg av det jag skriver men om ni gör det så får ni faktiskt ta och skylla er själva.